carina

6 december 2007 14:25

Hej min vän!
Ojsan va jag blev överraskad o glad i dag. Tack snälla goa du!!!!!

Annalena

6 december 2007 15:09

Hej Anita!
Så glad man blir av dina ord du skriver här:O) Jag fick ett tips av en god vän att eftersom hon hade din länk upplagd på sin sida för ganska längesen när du hade din hemsida så hade hon sparat anitas gobitar men nu googlade hon på anitas blåa blogg och då hittade hon en bloggsida med jättemycket tråkigheter som ägaren av den här bloggen hade skrivit.
Jag förstår verkligen inte varför människor av den här sorten ska behöva skriva av sej sina tråkigheter på det här sättet. Att leva sitt liv och njuta av det goda så länge man kan det är väl inget fel i det!
Jag har ingen blog eller hemsida för att jag är alldelses ny på det här.
tack igen Anita för en varm och gemytlig sida!

Anita

6 december 2007 18:34

Hej Annalena!
Vad glad jag blir över att läsa dina rader. Tack snälla. Det är tråkigt och lite sorgligt att bli attackerad som jag blivit av henne som du varit hos. Antar att det är hos Elisabeth. Gott är det i alla fall att du ser att det inte stämmer. Hon har fått mycket om "bakfoten".
Glad är jag för alla underbara och positiva besökare. Tack för att ni finns och förgyller mina dagar.
Ha det bra Annalena och ni andra. Varmt välkommen tillbaka.
Kram, Anita

Annalena

8 december 2007 20:39

Hej igen Anita,
ja jag vet ärligt talat inte hur jag ska tänka om det här. det finns ju en hel del på hennes bloggsida som talar för att hon faktiskt är trovärdig och att hon Elisabeth menar det som hon skriver om. Jag vill inte på något sätt blanda mej i saker och ting som jag inte har med att göra men nu har jag läst igenom alla hennes inlägg och då har jag fått en helt annan syn på det hela.

Annalena

15 december 2007 11:44

Hej Anita,
Jag tycker verkligen de är sorgligt när vänner sviker en. Jag tycker att Elisabeth gjorde rätt som hon gjorde. att skriva om hur det hela har gått till. Inte kan man väl lägga ut ett personligt mail på nätet som du tydligen gjorde? jag läste igenom alla inläggen och besökte också hennes tidigare blogg. Så nu kan jag faktiskt inte mer än att beklaga att du ju faktiskt är som hon beskriver. Varför gör man som du gjorde vid det tillfället? Att säja nu hon har fått allt om bakfoten. Ja inte skulle jag vilja vara vän med dej i verkliga livet inte. Beter du dej så när nån ifrågasätter dej som en vän då får de va. lycka till med bloggandet för det tycks ju vara din livlina och bekräftelse i livet.